mypassingdays

Efter en fika med en okänd person upptäkte jag hur insnöad jag är.
Det är förskräckligt skönt att vara insnöad må jag säga.
Jag känner nästan ingen untanför LEL. Och jag känner ingen nöd för det heller.
Jag kan inget om Lund, trots det älskar jag staden.
Så Lustigt.

Nu orkar jag inte sitta vid datorn.
Jag är alldeles för orolig över min döda mobil.
Godkväll kära vänner!

Idag fick jag jobb.
Ska bli en sån där som alla hatar. En sån som alla önskar skulle dö. En sån som irriterar, stör och upprör.
Jag ska bli telefonförsäljare.
Först blev jag glad, sen blev jag ännu gladare när jag ringde Malin. Sen blev jag lite mindre glad när jag kom på att Linnea var i London och att jag inte kunde ringa henne. Sen kom jag hem och blev lite mindre glad igen eftersom jag förväntade mig att alla skulle tycka att jag hade lyckats med världens prestation. Sen pratade jag med Anna i telefon och blev jätte glad.

Resten av denna kväll tittade jag på "Så ska det låta" med mamma och pappa.
Jag märkte att jag skrattade ovanligt mycket. Sen kom jag på att det var en sån kväll då jag skrattade bara för att om jag skulle sluta skratta så skulle jag gråta. Antingen eller liksom.

Min studentmössa har kommmit vilket får mitt hjärta att skutta till av glädje.
Snart. Mycket snart.
Jag längtar mycket till studenten även om den är djupt fruktad.
Men nu när jag har ett jobb som jag hoppas ska stanna kvar under sommardagarna så känns det lite bättre.
Men det är så jobbigt att föröska bli vuxen.

Kroppen på min gamba är klar.
Den är helt spektakulär.
Dem som vill kan få se den. :)

 - Sara