KILLER QUEEN

otåligt sitter jag i vardagsrummet.
så få personer som jag vill träffa så mycket mer, men ingenting tycks vilja anpassas till mina tider eller till min lokation.
och det där därför jag sitter här, ensam med queen på högsta volym. älska mig - ring mig - omfamna mig! aldrig blir jag nöjd. inget är tillräckligt.

min ofrivilliga ledighet gör mig lat och jag har stirrat mig trött på tvätt- och diskhögar som bara växer sig större och större. de flesta suckar hamnar på dagbokssidor, resten försöker jag bota med kaffe och de plusgrader jag gillar att kalla vår.
fast under sena kvällar brukar malin ta min hand, skruva upp volymen på de vita högtalarna ännu lite, mätta mig med vin och hjälpa mig att dansa av lycka. vi skriker "in conversation she spoke just like a baroness" tätt följt av "killer queen" och jag försöker föreställa mig denna hypnotiserande kvinna. sedan spelar vi samma låt igen, och igen, och igen, ja så länge att vi med tårar i ögonen tills slut måste pusta ut i en paus. vi avrundar med "bohemian rhapsody" och "i want to break free". och då, då känner jag mig lycklig.


RSS 2.0